Hundra år senare.
..nästan iallafall. Jag trodde aldrig att jag skulle skriva ett inlägg på den här bloggen igen, min lust visade mig motsatsen. Har precis suttit och gjort en nostalgitripp tillbaka flera år i tiden och läst igenom mina egna, gamla inlägg. Inser ganska snabbt att mitt liv i princip ser likadant ut. Jag bor fortfarande med samma kille, lyckligt förlovade, umgås mycket med mina vänner, jobbar mer än vad jag sover. Men samtidigt är det väl vad livet ska gå ut på, eller hur?
Om jag nu fortstättningsvis skriver så kommer den här bloggen mestadels att hamna om min vardag. DÄR har vi dock en förändring sen sist jag skrev då jag tyckte det var jobbigt att resa sig från soffan till sängen. Det vill säga att mycket av denna kommer att handla om mitt "nya" liv. Träning och kost. Min nya riktning i livet, arbetslivet. Hade ni frågat mig för 6-7 månader sen vad jag vill bli så hade jag skakat på huvudet och ryckt på axlarna för jag hade inte den blekaste aning. Och jag hade aldrig en tanke på att jag ville utbilda mig till det jag vill göra idag, nämligen sjuksköterska.
Idag jobbar jag på BUP. De flesta vet vad det är, men för er som inte vet så är det Barn-och-Ungdomspsykiatrin. Aldrig har jag trivts så bra med ett arbete och helt ärligt så är det som att yrket har hittat mig, inte jag som har hittat yrket. MEN mycket har hänt på vägen.. mycket har hänt sedan sist.
Stösta delen till varför jag skriver är för att jag har snöat in på andras bloggar och finner det faktiskt både roligt och intressant att läsa dom. Vänner som bekanta, bekanta som kändisars, kändisars som min egen. Det ska bli intressant hur länge jag orkar hålla i det här denna gången.
Om jag nu fortstättningsvis skriver så kommer den här bloggen mestadels att hamna om min vardag. DÄR har vi dock en förändring sen sist jag skrev då jag tyckte det var jobbigt att resa sig från soffan till sängen. Det vill säga att mycket av denna kommer att handla om mitt "nya" liv. Träning och kost. Min nya riktning i livet, arbetslivet. Hade ni frågat mig för 6-7 månader sen vad jag vill bli så hade jag skakat på huvudet och ryckt på axlarna för jag hade inte den blekaste aning. Och jag hade aldrig en tanke på att jag ville utbilda mig till det jag vill göra idag, nämligen sjuksköterska.
Idag jobbar jag på BUP. De flesta vet vad det är, men för er som inte vet så är det Barn-och-Ungdomspsykiatrin. Aldrig har jag trivts så bra med ett arbete och helt ärligt så är det som att yrket har hittat mig, inte jag som har hittat yrket. MEN mycket har hänt på vägen.. mycket har hänt sedan sist.
Stösta delen till varför jag skriver är för att jag har snöat in på andras bloggar och finner det faktiskt både roligt och intressant att läsa dom. Vänner som bekanta, bekanta som kändisars, kändisars som min egen. Det ska bli intressant hur länge jag orkar hålla i det här denna gången.
Take care!
(`v´)
`v´
(`v´)
`v´
